Ibland längtar jag så jag går sönder efter min bästis. Ibland vill jag packa mina väskor med det nödvändigaste och ta tåget ner för att föralltid bosätta mig där. Så jag kan gå över när jag vill och dricka en kopp kaffe och röka en cigg och prata i flera timmar om allt och inget.
Det händer aldrig här. Att man spontant åker över till sin kompis för en kopp kaffe. Allt ska planeras i detalj. Men där räcker det med att ringa och kolla så personen är hemma.
Jag längtar så jag dör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar