Lite fjantig

Jag är dödstrött. Det här är sjukt. Inte ens när jag jobbar behöver jag nånsin gå upp såhär tidigt. Men å andra sidan så är det lite kittligt samtidigt. Jag åker nämligen neråt idag. Till min favoritmänniska av alla i hela världen. Som för övrigt ligger sjuk vilket är jäkligt tråkigt. Men jag hoppas att hon är så pass pigg att hon orkar med lite fest ikväll.

Det var ju rätt intressant inatt. Jag somnade som vanligt alldeles för sent och två timmar senare vaknar jag upp av skrik. Ett mansskrik. Han var vansinnig. Tjejen försökte få honom till att bråka imorgon istället men nej. Det skulle tas på plats. Precis utanför mitt fönster fast på markplan. (Jag bor högst upp) Och nog tyckte jag att jag kände igen hans röst alltid. Visst var det grannen. Oftast är det hon (hans sambo) som skriker men han har haft sina stunder också. Till slut tror jag att han spydde. Och inte så lite heller. Dessutom lät det som han gjorde det i trappuppgången. Måtte jag ha hört fel.

Nej, dags för lite frukost. Tjipp tjipp!