lördag 26 februari 2011

Ibland undrar man varför man inte gjorde nåt åt saken lite tidigare.

Nu har min kära katt börjat löpa igen. Jag trodde jag var säker ett par månader till. tji fick jag skulle man kunna säga. Och med alla utgifter jag har denna månaden har jag helt enkelt inte råd att kastrera henne nu. Jag måste vänta till nästa. Och då ska jag jävlar i den göra det också. (inte jag alltså, men ta henne till vet.)
Det där ylandet driver mig till vansinne och hennes beteende också. Hon liksom släpar rumpan i golvet och gärna mot mina ben. Fy fasen.

4 kommentarer:

J. sa...

Äckligt!

Konstig sa...

Ja! Tur att hon inte löper varenda månad.

J. sa...

Fast nu är de väl som värst? Marskatt och allt det där. Para para para sig.

Konstig sa...

Jag har ingen aning. Hon löpte senast i augusti tror jag det var.