Jag känner mig som jordens tönt. Och jag vill vara kall och oberörd. Att jag inte alls bryr mig om vi skulle höras av igen fast jag egentligen inte vill något annat än att ringa och sms:a tills telefonen går sönder. Vara den stalker jag är. Mitt element.
Jag förstår egentligen inte alls varför det känns så viktigt. Vi känner inte varandra. Har träffats två gånger varav den ena gången var jag så full att jag knappt visste vad jag hette och andra gången träffades vi i en timme. No big deal. Nej. Nej. Nej.
Jag skärper mig nu. Jag slutar tänka en stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar