För min del är kärlek livet. Kärlek är också sorg. Men mest fint. Iaf det jag känner för min familj och mina vänner. Och för min katt. Såklart.
Kärlek är vackert smärtsamt. Har jag fått uppleva. När någon dör. Eller försvinner. Men det finns alltid kärlek för någon annan kvar.
(annars föraktar jag egentligen kärlek och tycker det är lite fult. Utåtsett alltså. Som i den där kärleken som man ska leva ihop med. Därför är det en himla tur att kärlek finns i olika former)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar