Fest och sorg

Grannarna har återigen fest och återigen påminns man om hur ensammen man är. Dock stör jag mig inte så mycket vid det idag då jag är trött som en gnu.

Fick höra för inte så längesen att en kollega åkt på spö. Tydligen skulle två killar ha brytit handen eller armen av honom. Och det som är mest sorgligt är att han är så liten, så snäll och alltid alltid glad! Så jag fattar inte.. Kan han åka på stryk kan fan vem som helst göra det.

Det är ju så man funderar på att byta jobb. På allvar.